Min Lillgroda
IDag är de onsdag. Tiden går sååå himla fort. Mycke fortare än va ja hade trott den skulle göra. Dagarna bara susar iväg. Men de kan ju kanske bero på att man har saker att göra nästan hela tiden. Lillgrodan ska ju ammas och sondas var tredje timma och då äter han ju oftast nästan 1 timme. Sen så ska man ju hinna med att äta själv, pumpa, klämma in en dusch då å då och sova innan hela proceduren börjar om igen.
Börjar känna ett slut snart. Lillgrodan sköter sig så himla bra oxå så förhoppningsvis så har vi inte sååå länge kvar här innan vi blir utskrivna.
Måste bara få säga att ja är såå stolt över min lille kämpe. Ända sen han föddes har han visat att han vill fara hem. Gått upp bra i vikt och inte haft så mycke fuffens för sig. Nu är han inte under övervakning längre och de enda som är kvar är sonden som vi hoppas på kommer försvinna inom de närmaste dagarna. Han överraskade oss alla redan från början genom att visa att han kunde suga på bröllorna och de är inte så vanligt att prematurbarn så så duktiga redan från födseln.
IDag väger min Lillprins 2290 gram. I morgon blir de att mäta han igen. Tror inte han har växt så mycke mer.
Förresten i sön tappa Lillgrodan sin navelsträng. Har tagit lite längre än med de förra.
Idag är han 3 veckor. Tyckte de var nyss man fick han. Som jag sa tidigare så tiden sååå snusigt fort här. Idag enligt mina beräkningar så skulle ja bara ha haft 1 mån kvar till förlossningen. Inte hade ja trott för denna värld att man redan skulle vara 3-barnsmamma.
Kan erkänna att ja har varit enormt avis på de som varit gravida och är de fortfarnde. Beror på att ja känner mig sååå himla snuvad på denna graviditet. Ta mig rätt de är inte så att ja missunnar dem som är gravid är jätteglad för deras skull. Hade bara gärna varit där med. För de är ingen lek att ha ett prematurabarn. Fastän Lillgrodan har klarat sig utan nå problem. De är jobbigt psykist som fysiskt. Man hade hoppat på att allt detta hade hänt med ens första barn för de blir mycket enklare om man inte har barn sen innan. Är massor som ska fixas med barnvakning och dagis och sen de värsta att man känner sig hemsk som förälder som inte har tiden att vara med dem. Att man missunnar dem. Inte kul att känna sig så kluven. Sen att man förlora massor av framsteg som de gör speciellt Malcom.
Har förresten ring min A-kassa idag och hört om min ersättning som ja inte har fått än. Har 6 veckor som jag inte fått utbetalt än, men hoppas på de inom en snar framtid för de skulle inte sitta dåligt med lite pengar nu speciellt när de närmar sig jul och allt. Sen får man se hur länge de tar innan man får nå pengar från Försäkringskassan. Dom är ju inte så snabba dom heller på att betala ut pengarna.
Kan bli såå irriterad för de verkar ju tro att man inte har räkningar eller andra behov som kräver pengar. Undrar om de skulle låta nån av sina egna släktingar eller familj vänta lika länge. Förmodlingen inte.
Nä nu får ni lite bilder på min skönunge och de andra oxå så klart.
Melwin är och hälsar på
En trött liten Malcom
Lillgrodan myser på
Stolt storebror
Tjingpling från oss för denna gång
Börjar känna ett slut snart. Lillgrodan sköter sig så himla bra oxå så förhoppningsvis så har vi inte sååå länge kvar här innan vi blir utskrivna.
Måste bara få säga att ja är såå stolt över min lille kämpe. Ända sen han föddes har han visat att han vill fara hem. Gått upp bra i vikt och inte haft så mycke fuffens för sig. Nu är han inte under övervakning längre och de enda som är kvar är sonden som vi hoppas på kommer försvinna inom de närmaste dagarna. Han överraskade oss alla redan från början genom att visa att han kunde suga på bröllorna och de är inte så vanligt att prematurbarn så så duktiga redan från födseln.
IDag väger min Lillprins 2290 gram. I morgon blir de att mäta han igen. Tror inte han har växt så mycke mer.
Förresten i sön tappa Lillgrodan sin navelsträng. Har tagit lite längre än med de förra.
Idag är han 3 veckor. Tyckte de var nyss man fick han. Som jag sa tidigare så tiden sååå snusigt fort här. Idag enligt mina beräkningar så skulle ja bara ha haft 1 mån kvar till förlossningen. Inte hade ja trott för denna värld att man redan skulle vara 3-barnsmamma.
Kan erkänna att ja har varit enormt avis på de som varit gravida och är de fortfarnde. Beror på att ja känner mig sååå himla snuvad på denna graviditet. Ta mig rätt de är inte så att ja missunnar dem som är gravid är jätteglad för deras skull. Hade bara gärna varit där med. För de är ingen lek att ha ett prematurabarn. Fastän Lillgrodan har klarat sig utan nå problem. De är jobbigt psykist som fysiskt. Man hade hoppat på att allt detta hade hänt med ens första barn för de blir mycket enklare om man inte har barn sen innan. Är massor som ska fixas med barnvakning och dagis och sen de värsta att man känner sig hemsk som förälder som inte har tiden att vara med dem. Att man missunnar dem. Inte kul att känna sig så kluven. Sen att man förlora massor av framsteg som de gör speciellt Malcom.
Har förresten ring min A-kassa idag och hört om min ersättning som ja inte har fått än. Har 6 veckor som jag inte fått utbetalt än, men hoppas på de inom en snar framtid för de skulle inte sitta dåligt med lite pengar nu speciellt när de närmar sig jul och allt. Sen får man se hur länge de tar innan man får nå pengar från Försäkringskassan. Dom är ju inte så snabba dom heller på att betala ut pengarna.
Kan bli såå irriterad för de verkar ju tro att man inte har räkningar eller andra behov som kräver pengar. Undrar om de skulle låta nån av sina egna släktingar eller familj vänta lika länge. Förmodlingen inte.
Nä nu får ni lite bilder på min skönunge och de andra oxå så klart.
Melwin är och hälsar på En trött liten Malcom Lillgrodan myser på Stolt storebrorTjingpling från oss för denna gång
Kommentarer
Trackback
