ninniejohanna

Idag kl 9 ringde min mob. När jag såg att de var okänd nr visste jag redan vem som ringde. Var sköterskan från mammas avdelning som skulle meddela att min fina mamma hade somnat in en timma innan.

Hur ont de än gjorde så blev jag glad för nu slapp hon lida mer och få komma till ett ställe där hon kan vara frisk och vara lycklig. Mina tårar börjar rinna direkt när jag tänker på henne. Kan inte riktigt förstå att hon är borta nu. Känns så konstigt och overkligt. Hur ska man nu kunna leva vidare när man känner att man har en person som saknas. Nog förstår jag att man kommer över sorgen efter ett tag men ändå. Hon va ju ändå min älskade mamma.

Igår bestämde jag mig för att åka ner och hälsa på henne eftersom jag inte ville känna att jag ångrar min sen när de är försent och de va då tur.
Satt nog nästan 2 tim hos henne och prata med hon och borsta hennes hår. Smörjde in hennes ansikte med hudkräm. Sa att de inte gjorde nå om hon skulle somna in eftersom jag har en egen familj som stöttar mig i mitt sorgarbete och att hon skulle få komma till ett bättre ställe. Sa även att vi älskade henne och att Melwin skicka en bamsekram till sin mormor. Vet inte med de kändes som att de var de hon väntade på. Att få en bekräftelse att somna in.

Men som jag sa tidigare, hur ska man klara sig utan sin mamma som har varit ens stöd hela livet och även en bästa vän. Skulle ge vad som helst om jag bara fick prata med henne en sista gång och höras hennes  skratt och röst.

Har haft fullt upp idag. Ringt till nära och kära och berättat att hon har somnat in. Ringt och sagt upp grejjer. Varit till Piteå och kollat i hennes bankfack efter testamentet och se om hon hade några speciella önskningar angående hennes begravning. Sen har vi väldigt mycke kvar att göra innan allt fixat sig.

Har kommit på mig idag att jag glömmer bort att hon inte lever och då får jag skuldkänslor. Men de kanske är mitt sätt att bearbeta min sorg på. Kanske tar ett tag att förstå de som har hänt,

Mamma du ska veta att du har föralltid har en plats i mitt hjärta men i mitt liv har du lämnat ett stort tomrum. Hoppas jag någon dag kan fylla upp de igen. Du finns i mina tankar och där kommer föralltid vara. Kommer sakna dtt skratt, din röst, dina smarta råd, dina mysiga kramar och våra speciella tjejdagar.
Du skulle ju bli mormor, inte kan du lämna oss nu, men samtidigt vet jag att du har det så mycket bättre där du är nu. Där har du din pappa och dina nära och kära.
Komme alltid sakna dig min älskade fina underbara mamma, men du ska veta att vi en vacker dag kommer att ses igen. Hoppas du väntar på mig.
Älskar dig min änlga mamma. Hoppas du få vara runt vacka änglar som kan trösta dig när du är ledsen, men du ska veta att jag klarar mig. Har ju min egna lilla familj nu. Du behöver inte vara oroligt för mig.

Många kramar och pussar på dig på dig